Boktips Ikonen en enkel introduktion

 

Ikonen

 

Jag har också en bokblogg där jag skriver om böcker som jag har läst. Nu har jag läst den lilla boken om ikoner. En enkel men genomgripande introduktion till ikoner. Jag kan verkligen rekommendera den här boken för läsning. Dessutom är den rikt illustrerad med bilder av vackra ikoner, skrivna av Robin Johansson, författaren.

Ikonen

En enkel introduktion

Robin Johansson

Carl Media

78 sidor

2013 (utökade upplagan 2020)

Det här är en liten fickbok. Liten så att den får plats i din (lite större) ficka. I den här boken får du en enkel med väl sammanfattande introduktion till ikonen och bruket av ikoner samt historien bakom.

Robin Johansson har skrivit ikoner under många år, på sin gård på Kållandsö, och har nu givit ut den här boken (igen) i en utökad upplaga. I slutet finns flera betraktelser, andakter till några av ikonerna. 

Boken är illustrerad av vackra bilder med ikoner som Robin Johansson själv skrivit. (Man ritar eller målar inte en ikon, men skriver).

Det är en lätt bok att läsa och den är också lätt att återvända till och njuta av. Om du någonsin funderat lite på ikoner eller undrar vad det är så rekommenderar jag verkligen den här boken. 

 

Den gode Herden - godkänd som ikon?

I kväll har Eva, vår lärare, pratat om ikonen Den gode Herden. De första motiven av Den gode Herden hittades på fresker från början av vår tideräkning. På 200-300 talet. De var inte typiska ikonen, Jesus har ingen gloria, ingen lång klädnad, inget klavusbland (det där guldfärgade bandet på axeln och det står inte Jesus Kristus heller.

Från katakomberna i Priscilla 225 e Kr.

Dock tros dessa bilder ändå föreställa Jesus som Den gode Herden. Men det tros att man var lite försiktig att vara så tydlig med att det var Jesus, för det skulle lika gärna kunna vara någon annan gud. På den tiden var de kristna förföljda och offentliga bilder var inte tillåtna. 279 × 277

Men sen dröjer det ända till 1800-1900-talet innan de klassiska bilderna på Den gode Herden dyker upp igen. Kan det bero på en bildstid? Kan det bero på att motivet inte var ett av de "godkända"? Ja, det vet vi inte riktigt - men spännande är det.

Jag ska inte gå in på det mer här (för det första så glömde jag mina papper i målarrummet) och för det andra så finns det antagligen hur mycket som helst att säga om det. Så jag ger er bara denna lilla "teaser" så får ni väl leta upp fakta själva om ni är intresserade.

Vad har jag hunnit med i dag då?

Så här såg ikonen ut på förmiddagen. Jag hade lagat guldet som inte fäst som det skulle. Jag hade målat första lagret av den röda manteln,

 Det här är så pinsamt - men jag fattar inte hur jag bär mig åt för att vända på bilden. Ni får vända på huvudet istället.

Så här såg ikonen ut när jag gick till mitt rum. Jag hade målat grundfärgen på den röda manteln. Och börjat med första uppljusningen. Jag har målat "klavusbandet" ännu mer ljust rött. Jag har målat de första lagren på den blå/gröna manteln - men den är långtifrån klar. Får fortsätta i morgon. Jag har börjat måla på korset bakom Jesus. Och jag har fyllt i det röda där hans bokstäver ska stå med guld sedan. Sen har jag börjat lägga sankir, ansiktsfärg/hudfärgen.

Den här gången har jag en ljusare sankir. Eva, vår lärare, tycker att jag inte skulle använda den lite mörkare sankiren som jag använt till de andra ikonerna. Vi får se hur det blir med den här.
Det är svårt med den där blå/gröna färgen. Jag har inte börjat med några uppljusningar alls där.

Varför har Jesus ett kort bakom sig? För ni som sett och läst förut, vet ju att Jesus alltid har en gloria, med ett kors i glorian. Så varför ytterligare ett kors?
Jo, för den här ikonen föreställer "Den gode Herden" och bibelordet är Johannes 10:11 "Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren." 

Alltså -  Jesus är den gode herden, här på jorden och han är levande här - men han ger sitt liv för fåren - därav ser vi hans kors. 

Alla ikoner är fulla av symboler och tecken. De hjälper oss att få en glimt av himlen. 

Och på tal om himlen. Det är väldigt vackert här. Och varje kväll så springer vi ut på balkongen för att ta foton på den fantastiska utsikten och solnedgången. 

Se så vackert molnen speglar sig i vattnet...

Här växer fullt med stora blåklockor.

Här sitter de flitiga ikonmålarna - medan solnedgången speglar sig i fönstret .

Örträsk

Vännerna Eva och Per-Erik är två av deltagarna i året kurs i Örträsk, som jag har gjort reklam för här på bloggen ett par gånger. Där är det de grekiska ikonmålarna Konstantinos och Chrysostomos Xenopoulos som lär ut ikonmålning.

Där målar man ikoner på staffli och läraren målar före på en ikon och sedan målar eleven efter på sin egen ikon.

SVT nyheter gjorde ett reportage och det kan du ser här

SVT Västerbotten>>  (reportaget börjar 8 min in i sändningen)

Eva Forssell Aronsson berättar om ikonmålningskursen.

Grattis - du har gjort dig en ikon!

"Grattis, du har gjort dig en ikon". Orden var min lärare, Patricia, efter att hon tittat på min Mandylion. Och hon hade ett stort leende på läpparna. (och jag med!) Med några få fix så är den faktiskt färdig.

För dig som har följt min blogg, så vet du att detta har aldrig inträffat förut. Jag har aldrig blivit färdig med en ikon under den kursen som jag gått. Men någon gång ska vara den första.

(Och det kändes lite skönt att vara klar - för jag tog också fram den ikonen som jag började på när jag var på kurs här för två år sedan. Den är långt ifrån klar. Jag försökte börja måla, men det blev bara fel. så jag försökte måla över. Det blev bara fel. Så jag försökte ta bort med ägg och vatten. Det gick inte så bra. Så jag fick skrapa bort... I morgon ska jag försöka igen. Då får vi se hur det går.)

Och så gäller det att komma ihåg de där reglerna som man ska ha i minnet när man målar ikoner (de skrev jag om för ett år sedan här>>) och särskilt regel nummer sex:

Bli inte avundsjuk på din nästas arbete, hennes framgång blir också din.

Det är så lätt att jämföra och titta på de andra. De har gjort så snygga skuggor, de har gjort övergångarna så fint, deras ögon blev perfekta, färgerna blev så bra... Listan kan göras lång. Men, min ikon är min ikon. Och nu har jag bestämt mig för att jag är färdig med den och jag är nöjd. Jag har också bestämt att jag är färdig med alla de andra ikonerna som jag tog med mig. Jag har som jag skrivit fixat och trixat lite med dem. Men nu är de klara.

Det är klart - skulle jag säga att de inte är klara och ta med dem nästa år igen så skulle jag säkert hitta något som kunde bli ännu bättre. Men då tänker jag så här - då får jag väl göra en ny ikon, med de nya erfarenheterna. För just nu kunde jag så här. Good eunogh!

Här är mina ikoner som jag har skött om lite i dag.

I morgon ska vi måla på förmiddagen. Efter lunchen så packar vi ihop och har sedan en genomgång där vi tittar på alla våra ikoner och talar om dem. Och sen har vi en välsignelsegudstjänst med ikonerna.

Kan man välsigna en ikon flera gånger? Tja, varför inte? Jag har ju fått välsignelsen två gånger om dagen när jag varit på Wettershus. Varför skulle en ikon inte kunna få välsignelse flera gånger då? Och jag säger igen vad jag sagt förut - det är inte ikonen - bilden i sig vi tillber - utan det är personen på ikonen som vi ber till och tänker på!

I dag fick vi följa med Patricia in på hennes rum för att titta på den ikon som hon håller på att måla. Tyvärr fick vi inte ta några foton, eftersom den inte är klar ännu och det är en beställning. Men det var en ikon som var cirka en meter hög. Den var så stor att vi fick lägga ner den på hennes säng för att vi skulle kunna titta på den (och för att packa upp den ur alla filtar och skydd). En Jesus Kristus som sitter på tronen på en regnbåge, med en pergamentrulle i handen. Otroligt vacker! Men den är inte riktigt färdig ännu. Patricia har i princip målat det mesta - Irma är hennes mentor och bollplank. Det är också Irma som har gjort skissen till ikonen.

Jag undrade om hon hade större penslar när hon målar så stort - men det sa hon att hon inte hade. Utan storlek sex var den pensel hon använde. Det var nästan så jag tappade hakan i golvet - till den stora ikonen! Jag hoppas den blir klar snart så vi kan åka och titta på den där den ska hänga.

På kvällen berättade vår kaplan Lars-Anders om ikoner och bildstriden och hur kyrkan sett på ikoner genom tiderna. Det är helt tydligt att det har varit kontroversiellt - och det är det fortfarande. En del kristna säger att man inte kan avbilda Gud och Jesus - andra säger att detta är ett sätt att be till dem och till helgonen.

Vad vi kan konstatera är att det har blivit betydligt vanligare att det finns ikoner i våra kyrkor, även i Svenska kyrkan. Själv har jag inte varit van vid det och reagerade från början att det var något konstigt. Men med tiden så ser jag och har förstått hur det kan hjälpa till i bönelivet.

Och jag tror personligen att våra invandrarkyrkor har bidragit till detta. Nu är det inte ovanligt att vi delar gudstjänst och gudstjänstlokal med flera olika kristna syskon. Det gör också att vi blandar våra traditioner och ritualer. Ikoner är en del av detta.

Jag kan också avslöja att det blir en ikonmålningskurs nästa år på Wettershus, den här veckan. Temat blir troligen Johannes Döparen. Detta för att vi ska kunna en egen ikonostas hemma. Då har man Jesus i mitten. Till vänster har man Maria som tittar mot Jesus. På höger sida har man Johannes Döparen som tittar på Jesus. Sen kan man bygga på med Ärkeänglar utanför dem och utanför änglarna kan man har Petrus och Paulus. Så det går att komma tillbaka många kurser!

Det jag har gjort på kvällen är att jag har lagt på ett skyddande lager av äggemultion och vatten på alla mina ikoner. Då är de lite mer tåliga. Det som är lurigt är bara när man har använt akvarellguld - som jag har gjort. Då kan det lossna, så jag fick vara extremt försiktig och jag fick liksom snedda förbi guldet. Får se hur det ser ut i morgon i ljuset. Jag trodde ju att jag skulle olja in några - men det får bli nästa år. Kanske.

Ytterligare en sak som har varit på bra på den här kursen är att det har varit en massör här. Så jag har verkligen lyxat till det och gått på massage i tre dagar i rad. När man kan få ha det så bra så är det helt OK.

Det blev inte så många foton i dag. Men jag tog en när jag skulle måla en linje - en kantlinje. Med hjälp av linjal (med möbeltassar så den får en liten distans) så målar man raka och fina linjer mellan ramen och motivet. Det blir så snyggt (om man får till linjen vill säga). Vi använder ett ritstift.

Här ser du linjalen och hur jag ska måla en linje mellan det röda och det gula på ikonen. Jag använder ett ritstift som man fyller med färg. Det gäller att vara försiktig så att alla färgen inte ramlar ut på ett ställe - det hände mig - två gånger...

Och så här blev bilden när kanten är ditritad (och fixad från klumparna som blev när det kom för mycket färg).

Flitens lampa lyser - detta är strax efter nästan alla gått. Men många kommer tidigt på morgonen och stannar sent på kvällen för att hålla på med ikonerna och bli färdiga.

När blir en ikon en ikon?

När blir en ikon en ikon - tja, det är en fråga man kan ställa sig faktiskt. Och det hänger ihop med en massa olika traditioner och med antagna regler från olika kyrkor.

Vi gick ikväll igenom en del regler för när en ikon får kallas en ikon.

Överskriften är "Hur vet jag att min ikon följer kyrkans kanon?".
(Då får vi börja med att definiera vad "kyrkan" är i det här sammanhanget. Och det är den ortodoxa kyrkan. Allt som hände före år 1054 är gemensamt med romerskt katolska kyrkan (fast så hette den ju inte då). Men 1054 blev det en stor brytning och den ortodoxa och den romerskt katolska kyrkan bröt med varandra och bannlyste varandra. Och alla helgon som fanns innan 1054 är giltiga i båda kyrkorna. Alla helgon efter det i den romerskt katolska kyrkan räknas inte i den ortodoxa. Så vet ni det).

Vi går vidare med reglerna.
"En målning kan inte välsignas och kan inte anses vara en ikon på grund av att

• den endast är en detalj av en ikon och inte en hel ikon (man får alltså inte måla av bara en person i en stor ikon och sen kalla det "porträttet" för en ikon.)
• den endast är en detalj av en väggmålning.
• den är en skiss av en ikon och inte en regelrätt målad ikon.
• målningen är slarvigt utförd.
• den saknar namn, titel eller symboler för namn (det ska alltid gå att veta vem det är som är på ikonen genom att namnet står eller vilken festdag det är)
• de heliga saknar rätta attribut (tex ska Petrus ha nycklar, änglar har alltid pannband, evangelister har bokrullar)
• de heliga har inte regelrätta kläder och/eller färger på kläderna
• texten innehåller stavfel eller felaktig inskription
• den inte har någon fest- eller minnesdag i den ortodoxa kalendern
• inga världsliga symboler får finnas på en ikon.

Ja, som ni förstår så är det en hel del som man måste hålla sig till, om man vill måla en ikon enligt den ortodoxa traditionen. När man ska skriva namnet på den som är på ikonen så skriver man alltid på det språk som man själv talar eller det språk som talas där ikonen ska vara. Detta för att du ska veta vem det är på ikonen. (Alltså ska jag inte skriva på grekiska eller något annat språk när jag målar en ikon som föreställer något helgon). Själva texten får inte stå på ramen, utan ska stå på "plattan", Det hade något att göra med att plattan symboliserade himlen och ramen var det jordiska eller något.

Men sen finns det andra traditioner. Egyptiska ikoner. Ryska ikoner. Grekiska ikoner. Romerskt katolska ikoner. Och så alla vi som har målat ikoner utan att riktigt veta vad vi håller på med utan bara kopierat - och ibland då faktiskt kopierat fel på fel på fel...

Det gäller att vara lite om sig och kring sig.

Vi fick också lära oss att när man börjar måla en ikon så ska man göra korstecknet och man ska be för sitt arbete. Och man ska tänka på det helgonet som man håller på att måla och man ska göra det i tystnad.

Nu går vi ju en kurs - så det är klart vi talar en del för vi måste ju få undervisning, men det är väldigt tyst faktiskt. Och jag vet inte hur mycket vi tänker på helgonen vi målar, det känns mest som om vi tänker på tekniker.

En annan sak var att man skulle be till Jesus varje gång man skulle välja färg. Min kompis Eva sa till mig att jag borde måla ikoner i andra färger (av någon anledning så är mina ikoner röda och gula... Se bild nedan). Men jag svarade att det var Jesus som sa åt mig att välja de färgerna. :-)

Jag har i dag jobbat vidare på min ikon och börjar närma mig slutet, tror jag. Jag hoppas att jag tickat i rätt boxar i checklistan ovan. Men jag håller också på att titta och jobba på mina tidigare ikoner och upptäcker då saker som faktiskt blivit fel. Lite skrivtecken som blivit glömda eller saker som blivit lite tokigt. Jag fyller i lite linjer och sånt.

I dag har det heller inte varit riktigt lika varmt och det har varit skönt. Det har till och med kommit några droppar regn.

Så här såg min ikon ut i slutet på dagen. Den är inte riktigt klar ännu. Det ska till en vit kant runt ramen, och guldet ska förstärkas i håret. Och det finns säkert en mängd andra små detaljer som ska fixas. Men det går ju att få en aning om hur den kommer att se ut.

Det här är mina ikoner som jag håller på att greja med samtidigt.

Det här är också mina ikoner som jag håller på med.

Så här fin utsikt har jag från min arbetsplats. På kvällarna är det fantastiskt vackert över Vättern.

En av deltagarna - håller på med uppljusning av ansiktet

En av deltagarna - har gjort uppljusning och ska börja måla korset till Jesus.

En av deltagarna - ska nog börja med kant runt ramen.

En av deltagarna - gör en ikon med en duk med massa veck.

Ytterligare en deltagare gjorde ikonen med vecken.

En av deltagarna - håller också på med uppljusningarna

En av deltagarna - håller på att färdigställa en ikon som hon börjat på vid en annan kurs.

Wettershus levererar när det gäller solnedgångar.

Hejdå bordet... vi ses imorn...

Jag funderar en hel del på detta med traditioner och vad som är rätt och fel. Hur vi kan prata om enhet men ändå hålla fast vid det som just jag eller min kyrka vill. Hur ska vi lyckas enas? Ett litet hopp är det ju ändå när jag läser om Sveriges Kristna Råd och de stora ekumeniska mötena som sker. Om påven som vill förändra. Om andra som vill mötas och förändra. Hur mycket kan vi förändra utan att tappa bort Jesus. Då gäller det kanske att alltid ha honom i blickfånget - så att vi alltid kan landa i honom i allt vi gör. Då borde det ju inte gå så himla snett - eller?

Gör om gör rätt... igen!

Dagen började med att jag vaknade 4.30. Men jag somnade om - och försov mig! Så jag behövde nog semester. Men det innebar att jag missade morgonbönen i morse. Men jag hann till frukosten.

Och sen började vi måla på våra ikoner. Det visade sig när jag började borsta bort guldet att jag hade lite för hårt pensel. Jag lyckades skada guldet på några ställen och sen hade jag missat något litet hörne. Så det blev till att bättra på. Nytt lim - ny väntan och sedan gick det bättre.

Här borstar jag bort guldet med en mjuk pensel. Inte tillräckligt mjuk visade det sig.

Här kan man se hur det blivit skador på guldet när jag borstat med penseln. Och jag tyckte den var väldigt mjuk. Men inte tillräckligt alltså.

 På förmiddagen fick vi sedan vår lilla teorilektion som vi skulle haft igår kväll. Vi pratade om ikonen historia. Om bildstriden, om olika typer av ikoner, om öst och väst, traditioner osv. Väldigt intressant.
Enligt traditionen så är det evangelisten Lukas som är den första ikonmålaren. Och sen finns ikonen "av icke människohand gjord" som föreställer Jesus Kristus. Det är en duk där han torkat av sig - och så blev det en bild. Den skickades till en kung som blev frisk. Och sedan murades den in i en mur och hittades flera 100 år senare.

I dag har vi börjat måla sankir eller sankyr - jag tror man kan säga båda. Det betyder kroppsfärgen. Och den är olivgrön. Här kan ni se en provbräda som Patricia har målat. Den gröna är grundfärgen, Sankiren. Sen är det fem uppljusningar varav den sista är den färdiga bilden.
Så först lägger man på en "morotsfärg" och därefter ljusar man uppfärgen och tar in färgfältet lite varje gång. Men - och detta är viktigt för det hade ju jag inte fattat. Man kan måla varje lager flera gånger. Så man målar kanske lager 1 två eller tre gånger. Och sen målar man lager 2 också två eller tre gånger. Och så håller man på.

Vi har målat grundfärgen i dag och i morgon ska vi gemensamt gå igenom de olika uppljusningarna.
När man börjar måla på sankiren så ser det helt knäppt ut. Man lägger på många många lager. Kanske 8-10 stycken.

Så här ser det ut när jag håller på att måla första lagret med sankir.

Och så här ser det ut när sankiren är färdigmålad (men den uppmärksamme noterar att jag glömt att måla håret på Jesusbarnet - så det fick jag komplettera med senare.)

Sen har jag målat Marias mantel. Och Jesusbarnets dräkt också. För det ska till en massa veck och uppljusningar där också.

När man målar första lagret med färgen på manteln så gäller det att hålla tungan rätt i mun, så att man inte målar där det inte ska målas. Det lyckades givetvis jag att göra. Men då går det att ta bort. Med vatten och en bra pensel går det att lyfta bort färgen.

På kvällen efter kvällsmaten hade vi en ny teorilektion. Vi fortsatte att prata om ikonen historia. Och vad en ikon egentligen är. Hur en ikon måste vara för att det ska kunna få kallas ikon.

Och då finns det regler. Och det kan inte räknas som en ikon och välsignas om

• den endast är en detalj av en ikon och inte en hel ikon (så att man inte förstår sammanhanget. Tex att man bara målar en ängel eller en person från en större ikon så att det inte framgår vad det handlar om).
• den endast är en detalj av en väggmålning
• Den är en skiss av en ikon och inte en regelrätt målad ikon
• målningen är slarvigt utförd
• den saknar namn, titel eller symboler för namn
• de heliga saknar rätta attribut
• de heliga inte har regelrätta kläder och/eller färger på kläderna
• texten innehåller stavfel eller felaktig inskription
• den inte har någon fest- eller minnesdag i den ortodoxa kalender
• innehåller världsliga symboler

Jag tror detta är det österländska reglerna. De har också varit den grenen som hållit betydligt mer på traditionen. Inom väst så har man tagit influenser från annat måleri.

Man kan helt enkelt sammanfatta det med - det ser så olika ut! Och det gör det. Beroende på vilken lärare man har, vilka lärare de har haft så lär man sig lite olika saker.

Men - det är fortfarande roligt att måla ikoner. Och det gäller ju att komma ihåg att en ikon är som ett fotografi. Det vill säga - det är inte själva fotografiet i sig som gör att vi minns personen på fotot. Utan det är personen. Överfört - det är inte ikonen i sig som vördas eller tillbes - utan det är personen på ikonen.

Och med de här bilderna så avslutar jag dagens bloggpost. Det är hög tid att gå och lägga sig - jag satt uppe och fixade lite med alla mina olika ikoner. Får se om det blir godkänt i morgon!

Centrum för Ikoner i Svenska kyrkan

Kyrkans Tidning har i dagen webbupplaga ett artikel om Västra Ryds församling som i helgen invigdes som ett centrum för ikoner.

Kyrkans Tidning: Svenska kyrkan i Västra Ryd är nu centrum för ikoner>> 

Så här skriver Kyrkans Tidning:

Nu finns ett centrum för ikoner. I helgen invigdes det i Västra Ryds kyrka i Kungsängen-Västra Ryds församling av biskop Ragnar Persenius.

Västra Ryds kyrka i Kungsängen, norr om Stockholm, har på senare år blivit ett viktigt andningshål och en oas för många människor. Här finns verksamheter som stilla dygn, öken- och tomasmässor, ”bara-vara-dagar”, pilgrimsvandringar och ikonmålarkurser.
- Ikonmålningskurserna är så mycket mer än att lära sig tekniken med att skapa en egen ikon enligt en tusenårig tradition. Det är också ett sätt att varva ner, hitta lugnet i sig själv, be och få känna en gudomlig närvaro som så många känt genom århundradena vid målning och betraktande av ikoner, säger informatör Christoffer Martineus.
För fem år sedan återinvigde dåvarande ärkebiskop Anders Wejryd den restaurerade Västra Ryds kyrka och gav då sin vision om församlingen. Att den skulle vara "En kyrka som i sin nyskapande utformning skulle kunna nå nya grupper av människor med verksamheter som andades något nytt. En kyrka dit alla skulle kunna komma och möta Gud på ett andligt och djupare plan.”
- Han ville att Kungsängen skulle bli en missionsstation. Nu har visionen vuxit till att bli en verklighet, säger Christoffer Martineus.
Under invigningen talade AnnChristin Roos, präst vid Ikoncentrum Västra Ryd, om hur ikonen blir som ett fönster mot himlen och en hjälp till att möta Gud på ett nytt sätt.
- Biskop Ragnar Persenius sa i sitt invigningstal att ikonen är och har ofta varit ett stöd för människor, inte minst i våra systerkyrkor i öst. Och visst finns det plats för ikonen även inom Svenska kyrkan som en ny spännande väg att få möta Gud och få fördjupa vår tro, berättar Christoffer Martineus.

Elisabet Sandberg

 Läs mer på Västra Ryds egen webbsida>>

Ut ur ikonbubblan

Så var kursen obönhörligen slut och jag är hemma igen. Jag höll på att skriva i hemmets lugna vrå - men det var att ta i. Maken och sonen satt ute på altanen och åt pizza när jag kom hem. Hela trädgården doftade av fläder och kaprifol. Det var alldeles vindstilla och varmt och skönt.

Sen kom grannbarnen, fyra stycken, och studsade lite på våra studsmattor. Sen var det att ladda diskmaskinen, plocka undan och dammsuga. Tillbaka till verkligheten alltså.

(Och när jag berättade för maken och sonen att vi varit helt tysta på varje måltid så bara råflabbade de och sa att det nog var nyttigt för mig och föreslog att vi skulle ha det så på våra måltider också. Men då sa jag att de nog hade haft nog av "retreat" den veckan jag var borta.)

Men vad har vi då gjort denna sista dag på kursen?

Efter morgonmässan och frukost så gick vi till våra ikonmålarbord och pillade lite med våra ikoner. Jag förbättrade morotsfärgen på min Jesusikon.

Och sen samlade vi ihop alla våra ikoner på ett bord och tittade på dem och pratade om dem. Vi höll nog på i nästan en timme. Pratade och diskuterade om de olika ikonerna. Likheter, färgsättning, linjer och veck. Det var väldigt intressant.

Då fick vi också en massa goda råd som jag gärna hade haft i början av veckan. Råd som man behöver varje gång man ska börja göra en ikon tror jag.

Nämligen att göra en färgkarta. Att tänka igenom och i princip bestämma sig för vilka färger man ska använda i bakgrund, mantel, klänning och så vidare. Att ha ett akvarellpapper där man målar upp och skriver upp vilka färger man använder till vilka partier i ikonen. För man kommer till exempel inte ihåg vilken blå det är och vad man blandat den med. Särskilt inte om man målar på en ikon i flera år. (Jag skulle väl säga att jag nästan inte kommer ihåg det från ena dagen till den andra heller).

Efter vi talat om allas ikoner tog vi lite foto. Och sen var det dags för välsignelse av de ikoner som var helt färdiga. Det var alltså de ikoner som var inoljade. Det var en fin stund i kapellet.

Sen åt vi lunch och vi fick tacka Wetterhus och husfolk som tagit så bra hand om oss under veckan. Vi har fått så god mat och efterrätt till både lunch och middag.

Irma berättade att detta var hennes sista kurs på Wettershus. På grund av hälsan så kommer hon inte tillbaka och leder kursen nästa år. Men Patricia räknar med att komma. Och vi var många som gärna kommer tillbaka. Det är inte klart vilken vecka det blir. Vi kunde ju konstatera att det var lite för varmt just den här veckan. Både för oss och för ikonerna. Emultionen och färgerna betedde sig helt annorlunda än normalt.

Efter lunchen så fick de som ville stanna kvar och göra det sista. Det var ett par timmar med arbete och uppbrott.

Nu är alltså ikonbubblan slut. Men det betyder inte att jag inte kommer att måla på ikonerna. Men det gäller att ta sig tid och göra plats för allt.

Nu lägger jag upp dagens foton. Så får jag återkomma lite senare med lite mera tips och listor  - sådant som jag tagit till mig under den här kursen.

Morgonmässa i kapellet

Utsikt utanför huvudbyggnaden

Alla ikoner som vi arbetat med denna vecka på ett eller annat sätt.

Kursdeltagarna med ledarna Patricia och Irma.

Även fotografen är med på bild!

Våra duktiga lärare Irma Wikman och Patricia Jäverbrandt

Välsignelsen av de färdiga ikonerna, i kapellet.

Eva, Irma, Patricia och jag.

Hur kan en vecka gå så fort?

Det är helt otroligt, men i dag är det fredag och i morgon är det sista dagen på kursen.

Det har varit väldigt roligt att lära känna ett helt gäng nya människor. Och det visade sig att jag hade en massa gemensamma bekanta med flera av deltagarna. Världen är allt bra liten ibland.

Det är planerat att vi ska måla på förmiddagen i morgon lördag, och sen ska vi ha lite vernissage av våra olika ikoner. De ikoner som är helt färdiga tar vi med till det lilla kapellet och så blir de välsignade.

Det är ingen "risk" att mina ikoner är med där - jag har inte hunnit mer än knappt halvvägs på båda mina ikoner. Men det är ändå roligt. I dag har jag faktiskt målat lite grann också. Och inte spillt ut något eller behövt att skrapa bort något.

Jag har målat lite blått på Jesus mantel och jag har målat lite på Marias blå klänning. Manteln tror jag är klar men klänningen behöver nog lite mer färg (det vill säga uppljusningar). Sen har jag målat Jesus hår. Det är viktigt att måla strecken ganska jämt ifrån varandra. Han ska vara "välkammad". När man har målat de bruna strecken så ska man måla ljusare streck på var sida om de mörka strecken. Men inte riktigt hela vägen och inte där som det är "vågor" i håret.

Sen ska man blanda det ljusa med lite, lite vitt och få lite mer lyster och höjd i håret. När det är klart så målar man i det bruna en gång till. Och sen kan man lasera med en annan färg. Jag laserade först två gånger - men det visade sig sedan att man skulle lasera flödigt så att det nästan la sig en hinna över. Så fröken hjälpte till och sedan blev det bra. Och så fick det torka. Det blev faktiskt riktigt bra på slutet.

Och sen har jag målat manchetten på Marias klänning. Den blev jag väldigt nöjd med.

I kväll har jag också målat "morot" på Jesus sankir - så nu ska han börja få ett ansikte. Men det är inte helt lätt att se det ännu hur slutresultatet ska bli, alltså. Men det kommer. Men det kommer jag inte att hinna med i morgon.

Jag har tänkt att jag ska göra några kommande bloggposter om vad man bör tänka på att ha med sig när man åker på ikonmålningskurs. Det finns en mängd saker som jag har saknat.

Sen har jag också tänkt att göra en bloggpost och berätta hur man kan möblera sitt skrivbord för att det ska fungera när man målar ikoner.

Betänk nu att jag inte är en van ikonmålare så detta är bara mina enkla tips efter två kurser.

Men nu till lite bilder från dagen.

I morgon hoppas jag också kunna få lägga upp lite bilder på de övrigas ikoner. Två av deltagarna är nästan klara med Guds heliga moder som vi har som tema för den här veckan. Och ni ser på bilden hur olika de ser ut - även om det är samma ikon. Visst är det fantastiskt!