Kanske är det inte bara när man tittar på ikonen som den blir ett fönster. Även när man sitter och målar och måste koncentrera sig på just det, så blir riktningen en annan. Mot himlen.
Just nu är jag åter på en helgkurs på Åh stiftsgård för att måla ikoner. Jag tänker färdigställa (hoppas jag) den ikon jag har hållit på med ett år. Eller åtminstone bli mer färdig.
Och jag har börjat på en ny också - en som jag hoppas ska bli färdig till sommaren.
Det är Eva Forssell Aronsson som håller i kursen och hon har som vanligt förberett det bra. Vi började kursen med en genomgång. En ny deltagare den här gången. Men för oss andra var genomgången en nyttig och välbehövlig repetition. Under dagen har vi också avbrutit målandet för att gemensamt gå igenom penslar och färger och sånt. Och även en kurs i att lägga guld.
För mig är detta en mycket hektisk tid på jobbet. Men jag insåg att det kanske var därför det var bra för mig att vara här - för nu måste jag ta det lugnt. Det går inte att skynda sig, ringa, greja och störas.
Ett fönster mot himlen alltså.
Det har varit en fantastisk dag - vi vaknade upp i morse till ett pudervitt Åh och de blå färgerna har skiftat över dagen. Havet har legat spegelblankt.
Under dagen har följande hänt med min ikon. Så här såg den ut i morse.
Och sen började jag på en ny ikon i kväll. Och jag hann lägga på guldet. I dag på en nytt sätt. Istället för att lägga på shellacken med pensel så använde vi en "pads" eller "rundel" av bomull. Det gjorde att shellacken gick att lägga på jämnare. (Vi använde plasthandskar också för att inte bli kladdiga. Därefter slipade jag. Och sen jag la på ett klister som bara tog 15 minuter. Och sen satte jag på guld. Sen har jag inte gjort något mer utan nu ska detta få fastna över natten.
