Visar inlägg med etikett Kristus-ikon. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kristus-ikon. Visa alla inlägg

fredag 30 juni 2017

Grattis - du har gjort dig en ikon!

"Grattis, du har gjort dig en ikon". Orden var min lärare, Patricia, efter att hon tittat på min Mandylion. Och hon hade ett stort leende på läpparna. (och jag med!) Med några få fix så är den faktiskt färdig.

För dig som har följt min blogg, så vet du att detta har aldrig inträffat förut. Jag har aldrig blivit färdig med en ikon under den kursen som jag gått. Men någon gång ska vara den första.

(Och det kändes lite skönt att vara klar - för jag tog också fram den ikonen som jag började på när jag var på kurs här för två år sedan. Den är långt ifrån klar. Jag försökte börja måla, men det blev bara fel. så jag försökte måla över. Det blev bara fel. Så jag försökte ta bort med ägg och vatten. Det gick inte så bra. Så jag fick skrapa bort... I morgon ska jag försöka igen. Då får vi se hur det går.)

Och så gäller det att komma ihåg de där reglerna som man ska ha i minnet när man målar ikoner (de skrev jag om för ett år sedan här>>) och särskilt regel nummer sex:
Bli inte avundsjuk på din nästas arbete, hennes framgång blir också din.
Det är så lätt att jämföra och titta på de andra. De har gjort så snygga skuggor, de har gjort övergångarna så fint, deras ögon blev perfekta, färgerna blev så bra... Listan kan göras lång. Men, min ikon är min ikon. Och nu har jag bestämt mig för att jag är färdig med den och jag är nöjd. Jag har också bestämt att jag är färdig med alla de andra ikonerna som jag tog med mig. Jag har som jag skrivit fixat och trixat lite med dem. Men nu är de klara.

Det är klart - skulle jag säga att de inte är klara och ta med dem nästa år igen så skulle jag säkert hitta något som kunde bli ännu bättre. Men då tänker jag så här - då får jag väl göra en ny ikon, med de nya erfarenheterna. För just nu kunde jag så här. Good eunogh!
Här är mina ikoner som jag har skött om lite i dag.


I morgon ska vi måla på förmiddagen. Efter lunchen så packar vi ihop och har sedan en genomgång där vi tittar på alla våra ikoner och talar om dem. Och sen har vi en välsignelsegudstjänst med ikonerna.

Kan man välsigna en ikon flera gånger? Tja, varför inte? Jag har ju fått välsignelsen två gånger om dagen när jag varit på Wettershus. Varför skulle en ikon inte kunna få välsignelse flera gånger då? Och jag säger igen vad jag sagt förut - det är inte ikonen - bilden i sig vi tillber - utan det är personen på ikonen som vi ber till och tänker på!

I dag fick vi följa med Patricia in på hennes rum för att titta på den ikon som hon håller på att måla. Tyvärr fick vi inte ta några foton, eftersom den inte är klar ännu och det är en beställning. Men det var en ikon som var cirka en meter hög. Den var så stor att vi fick lägga ner den på hennes säng för att vi skulle kunna titta på den (och för att packa upp den ur alla filtar och skydd). En Jesus Kristus som sitter på tronen på en regnbåge, med en pergamentrulle i handen. Otroligt vacker! Men den är inte riktigt färdig ännu. Patricia har i princip målat det mesta - Irma är hennes mentor och bollplank. Det är också Irma som har gjort skissen till ikonen.

Jag undrade om hon hade större penslar när hon målar så stort - men det sa hon att hon inte hade. Utan storlek sex var den pensel hon använde. Det var nästan så jag tappade hakan i golvet - till den stora ikonen! Jag hoppas den blir klar snart så vi kan åka och titta på den där den ska hänga.

På kvällen berättade vår kaplan Lars-Anders om ikoner och bildstriden och hur kyrkan sett på ikoner genom tiderna. Det är helt tydligt att det har varit kontroversiellt - och det är det fortfarande. En del kristna säger att man inte kan avbilda Gud och Jesus - andra säger att detta är ett sätt att be till dem och till helgonen.

Vad vi kan konstatera är att det har blivit betydligt vanligare att det finns ikoner i våra kyrkor, även i Svenska kyrkan. Själv har jag inte varit van vid det och reagerade från början att det var något konstigt. Men med tiden så ser jag och har förstått hur det kan hjälpa till i bönelivet.

Och jag tror personligen att våra invandrarkyrkor har bidragit till detta. Nu är det inte ovanligt att vi delar gudstjänst och gudstjänstlokal med flera olika kristna syskon. Det gör också att vi blandar våra traditioner och ritualer. Ikoner är en del av detta.

Jag kan också avslöja att det blir en ikonmålningskurs nästa år på Wettershus, den här veckan. Temat blir troligen Johannes Döparen. Detta för att vi ska kunna en egen ikonostas hemma. Då har man Jesus i mitten. Till vänster har man Maria som tittar mot Jesus. På höger sida har man Johannes Döparen som tittar på Jesus. Sen kan man bygga på med Ärkeänglar utanför dem och utanför änglarna kan man har Petrus och Paulus. Så det går att komma tillbaka många kurser!

Det jag har gjort på kvällen är att jag har lagt på ett skyddande lager av äggemultion och vatten på alla mina ikoner. Då är de lite mer tåliga. Det som är lurigt är bara när man har använt akvarellguld - som jag har gjort. Då kan det lossna, så jag fick vara extremt försiktig och jag fick liksom snedda förbi guldet. Får se hur det ser ut i morgon i ljuset. Jag trodde ju att jag skulle olja in några - men det får bli nästa år. Kanske.

Ytterligare en sak som har varit på bra på den här kursen är att det har varit en massör här. Så jag har verkligen lyxat till det och gått på massage i tre dagar i rad. När man kan få ha det så bra så är det helt OK.

Det blev inte så många foton i dag. Men jag tog en när jag skulle måla en linje - en kantlinje. Med hjälp av linjal (med möbeltassar så den får en liten distans) så målar man raka och fina linjer mellan ramen och motivet. Det blir så snyggt (om man får till linjen vill säga). Vi använder ett ritstift.
Här ser du linjalen och hur jag ska måla en linje mellan det röda och det gula på ikonen. Jag använder ett ritstift som man fyller med färg. Det gäller att vara försiktig så att alla färgen inte ramlar ut på ett ställe - det hände mig - två gånger...
Och så här blev bilden när kanten är ditritad (och fixad från klumparna som blev när det kom för mycket färg).
Flitens lampa lyser - detta är strax efter nästan alla gått. Men många kommer tidigt på morgonen och stannar sent på kvällen för att hålla på med ikonerna och bli färdiga.

torsdag 29 juni 2017

När blir en ikon en ikon?

När blir en ikon en ikon - tja, det är en fråga man kan ställa sig faktiskt. Och det hänger ihop med en massa olika traditioner och med antagna regler från olika kyrkor.

Vi gick ikväll igenom en del regler för när en ikon får kallas en ikon.

Överskriften är "Hur vet jag att min ikon följer kyrkans kanon?".
(Då får vi börja med att definiera vad "kyrkan" är i det här sammanhanget. Och det är den ortodoxa kyrkan. Allt som hände före år 1054 är gemensamt med romerskt katolska kyrkan (fast så hette den ju inte då). Men 1054 blev det en stor brytning och den ortodoxa och den romerskt katolska kyrkan bröt med varandra och bannlyste varandra. Och alla helgon som fanns innan 1054 är giltiga i båda kyrkorna. Alla helgon efter det i den romerskt katolska kyrkan räknas inte i den ortodoxa. Så vet ni det).

Vi går vidare med reglerna.
"En målning kan inte välsignas och kan inte anses vara en ikon på grund av att
  • den endast är en detalj av en ikon och inte en hel ikon (man får alltså inte måla av bara en person i en stor ikon och sen kalla det "porträttet" för en ikon.)
  • den endast är en detalj av en väggmålning.
  • den är en skiss av en ikon och inte en regelrätt målad ikon.
  • målningen är slarvigt utförd.
  • den saknar namn, titel eller symboler för namn (det ska alltid gå att veta vem det är som är på ikonen genom att namnet står eller vilken festdag det är)
  • de heliga saknar rätta attribut (tex ska Petrus ha nycklar, änglar har alltid pannband, evangelister har bokrullar)
  • de heliga har inte regelrätta kläder och/eller färger på kläderna
  • texten innehåller stavfel eller felaktig inskription
  • den inte har någon fest- eller minnesdag i den ortodoxa kalendern
  • inga världsliga symboler får finnas på en ikon.
Ja, som ni förstår så är det en hel del som man måste hålla sig till, om man vill måla en ikon enligt den ortodoxa traditionen. När man ska skriva namnet på den som är på ikonen så skriver man alltid på det språk som man själv talar eller det språk som talas där ikonen ska vara. Detta för att du ska veta vem det är på ikonen. (Alltså ska jag inte skriva på grekiska eller något annat språk när jag målar en ikon som föreställer något helgon). Själva texten får inte stå på ramen, utan ska stå på "plattan", Det hade något att göra med att plattan symboliserade himlen och ramen var det jordiska eller något.

Men sen finns det andra traditioner. Egyptiska ikoner. Ryska ikoner. Grekiska ikoner. Romerskt katolska ikoner. Och så alla vi som har målat ikoner utan att riktigt veta vad vi håller på med utan bara kopierat - och ibland då faktiskt kopierat fel på fel på fel...

Det gäller att vara lite om sig och kring sig.

Vi fick också lära oss att när man börjar måla en ikon så ska man göra korstecknet och man ska be för sitt arbete. Och man ska tänka på det helgonet som man håller på att måla och man ska göra det i tystnad.

Nu går vi ju en kurs - så det är klart vi talar en del för vi måste ju få undervisning, men det är väldigt tyst faktiskt. Och jag vet inte hur mycket vi tänker på helgonen vi målar, det känns mest som om vi tänker på tekniker.

En annan sak var att man skulle be till Jesus varje gång man skulle välja färg. Min kompis Eva sa till mig att jag borde måla ikoner i andra färger (av någon anledning så är mina ikoner röda och gula... Se bild nedan). Men jag svarade att det var Jesus som sa åt mig att välja de färgerna. :-)

Jag har i dag jobbat vidare på min ikon och börjar närma mig slutet, tror jag. Jag hoppas att jag tickat i rätt boxar i checklistan ovan. Men jag håller också på att titta och jobba på mina tidigare ikoner och upptäcker då saker som faktiskt blivit fel. Lite skrivtecken som blivit glömda eller saker som blivit lite tokigt. Jag fyller i lite linjer och sånt.

I dag har det heller inte varit riktigt lika varmt och det har varit skönt. Det har till och med kommit några droppar regn.
Så här såg min ikon ut i slutet på dagen. Den är inte riktigt klar ännu. Det ska till en vit kant runt ramen, och guldet ska förstärkas i håret. Och det finns säkert en mängd andra små detaljer som ska fixas. Men det går ju att få en aning om hur den kommer att se ut.
Det här är mina ikoner som jag håller på att greja med samtidigt.
Det här är också mina ikoner som jag håller på med.
Så här fin utsikt har jag från min arbetsplats. På kvällarna är det fantastiskt vackert över Vättern.


En av deltagarna - håller på med uppljusning av ansiktet
En av deltagarna - har gjort uppljusning och ska börja måla korset till Jesus.
En av deltagarna - ska nog börja med kant runt ramen.
En av deltagarna - gör en ikon med en duk med massa veck.
Ytterligare en deltagare gjorde ikonen med vecken.
En av deltagarna - håller också på med uppljusningarna
En av deltagarna - håller på att färdigställa en ikon som hon börjat på vid en annan kurs.
Wettershus levererar när det gäller solnedgångar.
Hejdå bordet... vi ses imorn...
Jag funderar en hel del på detta med traditioner och vad som är rätt och fel. Hur vi kan prata om enhet men ändå hålla fast vid det som just jag eller min kyrka vill. Hur ska vi lyckas enas? Ett litet hopp är det ju ändå när jag läser om Sveriges Kristna Råd och de stora ekumeniska mötena som sker. Om påven som vill förändra. Om andra som vill mötas och förändra. Hur mycket kan vi förändra utan att tappa bort Jesus. Då gäller det kanske att alltid ha honom i blickfånget - så att vi alltid kan landa i honom i allt vi gör. Då borde det ju inte gå så himla snett - eller?

Mandylion - den första bilden av Kristus

Vi målar ju Mandylion - den första bilden av Kristus. Jag trodde ju i min enfald att det var en bild - men det är ju som vanligt många olika versioner. Jag borde ha lärt mig, kan man ju tycka.


Historien om Mandylion är som följer.
En kung - Abgar av Edessa, var sjuk. Han hade hört om Jesus, och ville att Jesus skulle komma och bota honom. En av kung Abgars tjänare åkte för att be Jesus komma. Men Jesus kunde inte komma. Tjänaren försökte måla av Jesus, men strålglansen runt honom var för stark, det gick inte att måla Jesus.

Men då tog Jesus och blötte ner sitt ansikte och så torkade han sig på en duk. När han hade torkat sig så blev det en bild på Jesus på duken.  (Det är därför Jesus skägg kan vara lite stripigt på bilderna, för det är blött.) Den tog tjänaren med sig tillbaka till kung Abgar och han blev frisk.

Bilden sattes upp vid stadsporten och alla fick tillbe Jesus när de gick in i staden.

Givetvis blev det krig. Vid något tillfälle så murades bilden in i en mur, tillsammans med en lampa. Och sen glömdes den bort. Efter många år hittades bilden igen. Då var bilden intakt. Lampan lyste fortfarande. Och på stenen mitt emot fanns det också en bild av Jesus - en spegelbild av den på tyget. Den kallas för Keramidion. (Därför finns det versioner av bilden både med en duk och med plan bakgrund.)

Båda dessa bilder togs senare till Konstantinopel som var det stora religiösa centret. Men nu är det ingen som vet var det finns.

Det finns ytterligare två föremål som sägs vara bilder av Jesus. Det är Veronicas svetteduk (den som Jesus torkades av med när han gick på Golgata) och det är Svepeduken som finns i Turin nu. (Den har jag faktiskt varit och tittat på, fast det är en kopia man får se).

Alla dessa föremål sägs avspegla Jesus och det är svårt att förklara hur bilderna har kommit till.

Det finns en önskan om kristen enhet. Jag läser just i dag om Sveriges Kristna Råd som befinner sig nere i Rom där den katolske biskopen Anders Aborelius blivit kardinal. Där skriver Karin Wiborn om det arbetet som just nu vittnar om en större öppenhet emot varandra i den kristna världen.

”Kyrkoledarnas närvaro i Rom bådar gott för det kristna enhetsarbetet i Sverige”

Det finns helt enkelt många versioner av den här bilden också. Och det är väl bra tänker jag. Det visar på hur vi alla kan se Jesus - fast på lite olika sätt. 
Och det är aldrig ikonen eller bilden vi tillber - det är alltid personen som är på bilden. Precis som med ett fotografi. Om du har ett foto på en människa du älskar och tittar på det så är det ju inte fotot i sig du tänker på - utan det är personen du älskar som du tänker på. 

Ska vi hålla fast vid det gamla och inte ändra oss - eller ska vi vara öppna och låta oss påverkas av varandras traditioner? Det är en svår knäckfråga och den lär jag inte lösa i den här bloggposten. Men den ställer verkligen saker och ting på sin spets. Har jag eller du rätt?

Nu är det morgonbön.

tisdag 27 juni 2017

Wettershus igen

Den här bloggposten kunde ha många rubriker.
Äntligen här!
Som jag längtat!
Åter på Wettershus!
Mandylion - den första bilden av Kristus
Inte utan min bräda! (får utveckla den senare i veckan.)

Ja, som ni förstår så är jag åter på en veckas ikonmålningskurs på Wettershus. Vi anlände i eftermiddags till ett Wettershus är det blåser och solen skiner och regnet öser ner - ungefär som det är i resten av landet också. Men vad gör det? Vi ska ju sitta och måla ikon.

Den här kursen började vi med kaffe och presentation av Wettershus retreatgård. Sen gick vi till Öppenhetens rum och pratade om den ikon vi ska måla den här kursen. Nämligen Mandylion - den första bilden av Kristus. Och oj... vad mycket det fanns att veta om den ikonen. Och vad många versioner det finns. Jag ska försöka återkomma till den och berätta mer.
En massa olika versioner av samma ikon

Men efter vi fått information så skulle vi välja vilken av alla versionerna som vi ville skriva (det heter ju så när man målar ikoner.)

Sen var det bara att börja som vanligt. Ta ett kalkerpapper. Rita av motivet och inte slarva med någon av linjerna - linjearbetet i början är så viktigt. Var noggrann!

Efter motivet är avritat och avkollat att allt stämmer så suddar man in baksidan med färgpulver - sedan klistrar du fast motivet på plattan med tejp. Därefter för du över alla linjerna igen på plattan. Det blir som kalkeringspapper. Därefter fyller du i linjerna med färg och pensel.

Det här är bra, det är ett utmärkt sätt att lära känna motivet och få lära känna alla linjer och allt som händer i bilden.

Jag valde en Mandylion med hel gloria. Det här är ju ett motiv med bara Kristus ansikte (kort historia. En kung ville att Jesus skulle komma och bota honom från spetälska. Kungens man försökte måla av Jesus för att ta med sig bilden till kungen. Men det gick inte. Jesus kunde inte komma men tvättade sig i ansiktet och torkade sig på en duk - och då blev det ett avtryck på duken. Den fick kungens man med sig till kungen och han blev frisk. Detta är alltså den första bilen på Kristus och kallas också "Av icke mänsklig hand gjord". )

Jag har alltså valt en Jesus där det är hel gloria runt hela huvudet. Och den glorian ska vara i guld.

Så efter linjerna var ritade på plattan så var det att måla shellack där guldet ska sitta. Flera lager för att "låsa" plattan. Och mellan varje lager så ska man sandpappra med fint, fint sandpapper så det blir helt jämt. När det är gjort och torrt så lägger man på ett lager med lim som heter Mixtion. Det läggs tunt, tunt och sen torkar man bort överflödet och sen tar man ett papper och suger upp överflödet (fast det inte ser ut som det finns något kvar.) Sen ska limmet torka i tolv timmar och i morgon kan vi sätta på guld. Då ska ytan kännas torr, fast den ska gnissla när man för fingret över. Vi får hoppas att det inte varit för varmt i rummet i natt.

När jag och min vän Eva åkte till Wettershus i dag så passade vi på att göra två studiebesök i två otroligt intressanta kyrkor på vägen. Vi stannade först i Bottnaryds kyrka och sedan i Habo kyrka. Jag har aldrig varit med om maken vilka kyrkor! Det är också ett sätt att måla ikoner - fast på svenskt vis kan man säga. De vill också berätta via bilder.

Jag får lägga upp en längre bloggpost om det senare också. Nu är det sent och jag måste gå och lägga mig för att orka med morgondagen. Jag ser så fram emot att få fortsätta.

Det är också "ikonklinik". Vi har fått ta med oss ikoner som vi inte är färdiga med så vi ska kunna få hjälp med dem. Och du som har läst min blogg någon gång vet ju att jag aldrig blir klar med någon av mina ikoner... så jag har en hel hop med mig, som jag hoppas ska bli klara någon gång...
Utsikten från mitt rum på Wettershus

x
Här målar jag på schellack - efter att jag målat på bilden på plattan
Så här såg ikonen ut när jag gick till mitt rum.
Här gnider jag in färgpulver på baksidan av min ritning
Här för jag över bilden till plattan

söndag 9 april 2017

Ett steg i taget

Ni undrar väl hur det går för de övriga deltagarna också. Jag ska visa lite bilder. Vi målar ju alla samma ikon - Kristusikonen. Så här duktiga är alla de övriga deltagarna. Ni ser hur olika det ser ut fast vi målar efter samma. Det är så spännande att se ikonerna skrivas fram. I dag ska vi måla Jesus ansikte och hår.
Sankir, bakgrund och mantel

Sankir, bakgrund och mantel

Sankir, bakgrund och mantel


Sankir, bakgrund och mantel .
Sankir bakgrund och mantel.
Vår lärare Inga-Lill målar en ikon på ett akvarellpapper parallellt, för att visa oss de olika momenten. 




På kvällen hade alla kommit mycket längre. Då såg det ut så här.
Lägg till bildtext
Lägg till bildtext

lördag 8 april 2017

Sudda sudda...

I dag har vi jobbat på bra. Och fördelen med att ha en kurs där man också sover över är att man kan få jobba lite till på kvällen. Ikväll har flitens lampa lyst över våra bord och vi har målat linjer.

Och då konstaterar vi att det är så himla viktigt att ha en bra pensel. Tyvärr hade några av deltagarna fått tag i penslar som släpper hår och som delar sig i spetsen. Inte så bra. Det bästa är helhårspenslar som håller färgen bra och som kan håller ihop spetsen.

Min älsklingspensel!
Jag har själv en älsklingspensel som har just de egenskaperna. Det är en Roullott (tror jag det står) 1410 Squirrel, Russia, nr 5. Den använder jag nästan till allt. Den kan jag måla stora breda områden med och jag kan måla smala streck med spetsen.

Så, vad har hänt i dag då.
Vi målade på sankir på ansiktet och håret.

Så här såg ikonen ut på morgonen. Vi började lägga på sankir, ansiktsfärgen. Den täcker man både ansikte och hår med.


Sen började vi med att måla manteln och därefter målade vi conclav-bandet och därefter målade vi dräkten. Givetvis började vi med uppljusningarna också.
Här har jag målat manteln och börjat med uppljusningarna.


Det är inte lätt och framförallt så är det inte lätt att förstå att ett lager med uppljusningar inte bara ska göras en gång utan flera gånger innan man börjar med uppljusning lager två. Som även det ska göras flera gånger.



Jag lyckades givetvis klanta mig. Jag hade färgerna till vänster om min ikon. Och färgpaletten och till höger om ikonen. Och när jag skulle blanda till färg till manteln så lyckades jag droppa färgkorn på min ikon. Och det var inte bra. Det gick inte att blåsa bort. Men - jag har en "suddpenna" som jag mycket försiktigt sudda bort färgkornen.

Blå färgkorn på min gula bakgrund.

Suddar försiktigt, försiktigt bort de blåa kornen med suddpenna och borste.





















Alla deltagarna målar koncentrerat och frågar läraren om det är något oklart. I morgon ska vi måla dit ansiktet. Under kvällen så har vi suttit och målat gula linjer på den röda dräkten.
Så här ser min ikon ut när jag är klar för dagen. Ansiktet och håret är kvar. Och ramen.


lördag 18 mars 2017

Ikonmålning på Åh stiftsgård 7-9 april

Ikonmålningskurs 7-9 april 2017 på Åh stiftsgård
För första gången erbjuds en ikon-målningskurs på Åh stiftsgård under ledning av en mycket meriterad lärare, nämligen Inga-Lill Berglund. 



Bildresultat för kristusikon
Kursen går ut på att måla (eller skriva som det heter) och färdigställa en Kristusikon. Vi går igenom de olika momenten och tekniker och talar också om vad en ikon är och hur den används genom tiderna.
Tid: 7-9 april 2017.
Motiv: Kristusikon 20x25
Plats: Åh stiftsgård, retreathuset (Göteborgsstugan)
Lärare: Inga-Lill Berglund
Antal deltagare: Max 10 personer (först till kvarn)
Tider:
Fredag 9.30-18.00
Lördag 9:00-18:00
Söndag 12.00-17.00


Den som vill deltar också i Åh stiftsgårds tideböner. (8.00, 12.00 och 18.00)

Arrangör: Åh stiftsgård tillsammans med Sensus.  
Kostnad: 3900 kronor.

Priset gäller för boende i Göteborgsstugan i enkelrum inklusive helpension med start fredag 9.30 fram till söndag med avslut middag 17.00.

(Om man inte sover över kostar kursen 2700 kronor. Då ingår inte frukost och kvällsfika. Meddela när du anmäler dig om du ska ha övernattning eller inte.)
 
I kursavgiften ingår mat och material (målarbräda, som är en Lindpannå gjord i Italien samt färger. Blandkoppar får du låna.) Du tar med egna penslar storlekar 1+2+5 i hel-hår eller blandhår. (Kan köpas på Clas Ohlson eller en konstnärsaffär.)

Inga-Lill Berglund har under många år haft kurser på Ikoncentret i Västra Ryd. På hennes webbsida kan du hitta hennes alster. https://ikonsidan.com/

Skillnad mellan koptiska och bysantiska ikoner

 Det blev inget blogginlägg igår. Det kommer ett nu stället.  Eva gick ju igenom de olika skillnaderna mellan koptiska och bysantinska ikone...