Morot eller morot

Vilka faser har min ikon genomgått i dag? Vi börjar med den lilla genomgången innan jag berättar mer om dagen. Här kommer några bilder.

Så här såg Petrus ut i morse när jag kom. Inget hår och skägg, inget ansikte, inga veck i skjortan, osv, osv...

Petrus är ju gråhårig, så nu har jag blandat till en färg som kallas Reft (titanvitt, lite svart och lite gulockra). Jag har lagt på ett första lager lockar.

Sen började jag lägga på uppljusningarna i ansiktet. Den första uppljusningen man lägger på är ju en varm färg som kallas "morotsfärg" pga likheten med en morot. Men min färg blev helt fel. När jag hade lagt på första lagret och det torkade så såg det helt hejkonbejkon ut. Gör om och gör rätt.

Här har jag en ny morotsfärg som är betydligt rödare. Jag använde ljus orange och gulocka och som ni ser så är det djupt morotsfärgad.

Här har Petrus fått ögon. Och lockar och veck i skjortan och mer uppljusningar i manteln. Men jag ser nu att det ser ut som han tittar upp i taket - jag får se om det går att ordna i morgon.

Vi har som sagt lagt morotsfärg i dag och börjat med ansiktet. Vi hade en mycket pedagogisk genomgång där vi fick pröva att måla på papper först. Mycket bra! Men som jag skrev under bilderna ovan så lyckades jag inte blanda till min morotsfärg så bra - så den såg jättekonstigt ut när den torkat. (Fast att jag tyckte den såg väldigt bra ut när jag började måla).
Det kan också vara så att jag hade för lite ägg i färgen. I vilket fall som helst så blandade jag till en annan färg och gjorde om.

Här ser du färgen till vänster som är den färgen som jag använde och färgen till höger som var den första färgen. Det är lite skillnad.

En i gruppen har gått andra kurser och lärt sig ett helt annat sätt att ljusa upp ansiktet. Hon använder inte samma sorts sankir i botten, inte alls den olivgröna som vi andra använt. Utan hennes är ljusare. Och sen lägger hon inte på morotsfärg på det viset som vi gör utan helt andra färger.
Det är alltid resultatet som räknas - inte vägen dit. Och det finns ju flera olika skolor för hur en ikon kan målas. Det ska bli spännande att se vad det blir för skillnad på resultatet.

En annan praktisk grej som en av deltagarna hade med sig var den här hemmagjorda penselhållaren.

Nu fattar jag inte hur jag bär mig åt för att vrida bilden. Men det är en vanlig tavellist, en L-list. I den listen har hon sågat upp lite "tänder", som penslarna kan vila i utan att rulla runt eller färga ner omgivningen. Superpraktisk, stadigt och väldigt enkel.

På kvällen har vi gått igenom vilka kläder människorna på ikonerna har och varför. Jag har inte pappren här så jag ska inte återge det nu, jag får återkomma till det. Men - allt detta bestämdes ungefär på 500-talet. Så mycket av det modet som fanns då - framför allt i hovet osv blev rådande även för ikonerna. Det här att alla har ett klavus-band till exempel. Det var något som höga ämbetsmän osv gick omkring med för att visa att de var aktningsvärda. Och då fick ikonmänniskorna det också. Känns ju inte riktigt klokt egentligen, men nu är det som det är.

Ikonerna är avbildade med de kläder där man känner igenom dem från när de vördade Gud eller hur de var klädda när de blev helgon. Alla apostlar har "egna" färger, vilket gör att du kan känna igen dem på olika ikoner, eftersom de har färger och attribut som talar om vilka de är.

På morgonbönerna berättar vår kaplan mer om Simon Petrus - det är bra att kunna få lära sig mer om honom och hjälper oss att komma lite närmare personen som vi målar.

Hur långt har de övriga deltagarna kommit idag - här kommer en snabb titt på deras ikoner.
I morgon har vi den sista hela dagen. Och vi har massor kvar att göra. Uppljusningar, ögon, hår, ramar, fix och pill...

"Jag ska gråtande kasta mig ner..."

"Jag ska gråtande kasta mig ner..." är en psalm av Anders Frostensson. Den finns inte med i Svenska kyrkans psalmbok, men har funnits med i ett av de tidigare tilläggen. Jag kom att tänka på den psalmen i dag när jag satt och målade. Jag försökte få till de där förbaskade vecken i manteln och det bara ville inte. Det kändes så himla hopplöst och omöjligt och svårt och... jag ville bara kasta mig ner och gråta kändes det som. Och jag tyckte inte jag kunde fråga fröken heller, för det var så dåligt så det var liksom ingen idé - det kändes oreparerbart.

Men jag målade på, suckade, målade, målade och målade - och plötsligt så gick det att skymta ett veck eller två. Plötsligt så blev det ändå något. Livet lättade något. Det betyder inte att det har gått smärtfritt därifrån. Nej, nej, nej... långt därifrån.

När jag skulle försöka börja med skjortan eller kiton som den heter på ikonspråk - då blev det totalt fel. Så jag tog bort alltihopa och har börjat om från början. Jag tog bort det med hjälp av vatten. Det vill säga jag tog en pensel med vatten och blötte ner färgen. Sen torkade jag av penseln och sög upp färgen som hade lossnat. Till slut så fick jag bort det som skulle bort. Och sen, när det har torkat, går det att måla på ett nytt lager färg.

Här kommer nu några bilder på vad som har hänt med min Petrus idag.

Här har jag fått till vecken litegrann. Jag tror jag är på det som kallas andra uppljusningen här. Den ska ljusas upp ännu mer. Jag har också målat första blå vecken på skjortan (kitos)

Sen när jag hade försökt att måla andra uppljusningen på vecken så blev det helt hejkonbejkon. Så jag bestämde mig för att ta bort alltihopa. Det gör jag här, med hjälp av vatten och pensel.

Nästan klar.

Och så här blev det när jag tagit bort all den blå färgen som jag lagt på basfärgen. Sen är det till att måla det mörkblå igen och fortsätta uppljusningarna)

Det är klart att det går att få hjälp av vår lärare. Hon är fantastiskt duktig och hjälper till precis på den nivån som varje elev behöver. Här går hon igenom med en av deltagarna olika moment i ikonen och vad som ska göras härnäst.

Elev och lärare tittar på ikonen och går igenom de olika momenten som gjorts och vad som ska göras härnäst.

 Jag har försökt att vara duktigare på att skriva upp vad jag gör med färger och sånt den här gången. Vilket också är bra när man, som jag, tar bort och börjar om från början med vissa moment. Och så här har jag gjort när jag jobbat med de olika uppljusningarna. För att komma ihåg vad jag har för färger och i vilken ordning de kommer så skrev jag - direkt på paletten (det går bort med vatten sen när jag är klar.)

Här kan du se mina små anteckningar på paletten. Så vet jag vilken färg jag använt till olika saker och kan gå tillbaka om det skulle behövas.

I går hade vi undervisning om Simon Petrus. Han hette ju Simon först och fick sedan tilltalsnamnet Petrus, Kefas (klippan) av Jesus. Vi fick lära oss att han var ungefär lika gammal som Jesus. De hade troligen träffats innan Jesus kallar honom, eftersom Jesus hade besökt Petrus svärmors hus när han var i Kapernaum. Simons bror heter Andreas och det var han som först blev kallad av Jesus.

Simon Petrus lämnar allt - han var troligen gift - men lämnar allt och följer Jesus. Han är ganska hetlevrad och agerar snabbt. Han lovar att alltid följa Jesus och trots detta så förnekar han Jesus tre gånger. Gång efter annan så händer det saker. Och trots allt detta - så väljer Jesus ut honom att bygga sin kyrka. Klippan. Och Jesus säger att han ska få himlens nycklar och det som är bundet på jorden ska vara bundet i himlen och det som är löst på jorden ska vara löst i himlen.

Det är därför Petrus har nycklar som sitt attribut. När det är två nycklar så symboliserar detta det som är löst i himlen och det är är löst på jorden. När det är tre nycklar så symboliserar det biskopsämbetet. (jag har inte mina papper på rummet så jag kommer kanske inte riktigt ihåg.)

Jag undrar förstås vad hans hustru och troligen hans barn sa om att han plötsligt drog iväg med Jesus och lämnade familjen. För han kom ju inte tillbaka. För efter Jesus himmelsfärd åkte Petrus ju runt och missionerade och var biskop och byggde kyrka. Vad hände med hans familj då?

Men det är också trösterikt att veta att Jesus väljer en man som trots alla sina brister, gång efter annan, får en så stor uppgift av Jesus. Det ger hopp även för en liten lort som jag.

I dag har jag också lärt mig att den där lilla bågen ovanför överläppen heter filimun. Det hade jag ingen aning om - men vi har en läkare med på kursen i år, så nu fick vi alla lära oss något nytt. Amorbåge tror jag den kallas också. 


Så här har vi det när vi sitter och målar.

Vi börjar dagen med att måla.

Och vi avslutar dagen med att måla - även om leden är lite glesare vid 23-tiden på kvällen.

Och jag har ju redan flera gånger sagt att här är väldigt vackert. Så nu kommer lite blombilder och solnedgång.

Här är det fina lilla kapellet där vi firar morgon och aftonbön.

Det var det här med linjer...

 Så har ytterligare en dag gått av kursen. Det är skönt att vara på Wettershus. Här är väldigt vackert som jag berättade igår. Vi får väldigt god mat och går inte hungriga en minut på den här kursen. Här är utsikten från mitt rum.

Utsikten från mitt rum.

I dag har jag fortsatt på min Simon Petrus. Här kommer några bilder på vad som har hänt under dagen.

Så här såg det ut när jag kom i morse. Lite bakgrund och guldet sitter på.

Här har jag målat klavusbandet (det brandgula) och skjortan. Den är mörkt blå i botten, kommer sedan att ljusas upp.

Här har jag börjat måla manteln. Den ska vara mörkt brun i botten. Jag "lyfter" med linjerna allt eftersom, det hjälper sedan när uppljusningarna ska målas.

Här har jag börjat med första uppljusningen på skjortan. 

När du målar en ikon så är det alltid bra att skriva upp - hela tiden. Skriv upp vilka färger du använder, måla gärna upp ett färgprov. Det är också bra att skriva upp exakt vad du har gjort och kanske till och med när. Vår lärare är exemplarisk.

Hon har exakt vilka färger hon har använt till allt. Dessutom skriver hon som en dagbok när hon målar en ikon, så hon vet exakt vad hon har gjort. Jag vet ju att detta ska och bör göras, jag försöker, men det blir inte så bra som vår lärare. Men jag märker ju att jag har nytta av de anteckningar som jag gjort. Så jag rekommenderar det varmt. Verkligen!!!

Vår lärare visar sina anteckningar för ikonen.

Det har varit trögt i dag. Jag tycker liksom inte att det händer något och jag är väldigt medveten om att jag inte är så himla bra på att måla raka och fina linjer. Och det blir än mer tydligt när jag ska göra uppljusningar. Då behöver linjerna vara distinkta - samtidigt som det ska vara många lager och det ska bli skuggningar. TRÅKIGT! Men jag måste verkligen öva på det här.

Kanske är det så att jag behöver måla med torrare pensel - det vill säga använda mindre vatten. Och kanske behöver jag också använda tunnare färg (vilket innebär att man lägger fler lager istället).

Hur går det för kamraterna på kursen då? En av deltagarna ägnade förmiddagen åt att ta bort färgen hon målat på manteln, för att sedan byta till en annan färg.

Här sitter en av deltagarna och skrapar bort all den gröna färgen som hon målat på manteln. Det blev dels fel färg (nyans) och dels blev det för tjockt.

Här sitter hon nu och målar på en brun färg istället och har redan börjat med uppljusningarna.

Här kommer en presentation av vad de övriga deltagarna håller på vad och vad de har gjort.

En av deltagarna håller på med en ängel. En rolig ängel med en liten knut i skjortan.

Detta är en annan version av Petrus. Här har deltagaren börjat lägga på sankiren (bottenfärgen till ansiktet)

En av deltagarna som gått på fler kurser. Här är mantel, skjorta och klavusband samt bakgrund nästan färdiga och sankiren är på plats.

En av deltagarna håller på med Sankt Johannes som var temat förra året.

En av deltagarna började på sin Petrus i dag och hann så här långt.

Ytterligare en version av Petrus - där han ska stå i en Deesis-rad och peka mot Jesus.

Här är en av deltagarna som målar på uppljusningar på manteln.

Jag skrev för övrigt fel igår - det ska vara Deesis-rad (och inget annat) jag ändrar i den förra bloggposten.

Ikväll fick vi lite undervisning om aposteln Petrus också. Men det får jag skriva mer om i morgon.

I Guds tystnad får jag vara

Den här är målad av vår lärare. Det är tänkt att den som jag målar ska se något liknande ut sedan. 

I dag började årets ikonmålningskurs på Wettershus. I år är temat Den helige aposteln Petrus - för att vi ska kunna komplettera vår Deesisrad med ikoner.

Jag tror inte jag kommer att sätta upp mina ikoner i en Deesisrad hemma. Men det är roligt att ha möjligheten.

Under veckan kommer vi att få mer undervisning om Den helige aposteln Petrus - men ni vet kanske att hans attribut är nycklarna (Sankte Per) och han har också ofta en bokrulle eller en stav.

Det var roligt för över hälften av deltagarna är nya för i år och det är ju kul. Att det finns ett intresse för att måla ikoner.

Som vanligt när vi börjar så bestämmer vi oss för vilket motiv vi vill skriva (som det heter när man målar ikoner). De olika motiven är olika stora. Vi väljer rätt storlek på pannån. Motivet ska få plats på plattan och glorian ska vara innanför.

Här är motivet överfört till pannån.

Sen tar vi ett tunt genomskinligt papper och kalkerar över hela motivet på det. Alla linjer, och noga är det. Därefter går det att göra på lika olika sätt. Antingen så stryker du färg på baksidan av detta papper och kalkerar direkt på pannån genom att fylla i linjerna igen. Eller så gör du som jag gjorde. Jag gjorde mig ett kalkeringspapper genom att stryka färgpulver på ett vanligt vitt papper, la detta sedan emellan och fyllde i linjerna igen.

Resultatet blir ju samma - men fördelen (tycker jag) är att originalet inte är kladdigt. Behöver jag använda det igen för att fylla i en linje så kan jag bara lägga kalkeringspappret just under där jag behöver min linje och skadar inte det övriga som jag kanske har målat redan.

När motivet är överfört på pannån så fyller jag in linjerna igen. Jag har hela tiden använt färgpulvret och färgen bränd Sienna eller bränd terra sienna.

Alltså har jag tre gånger ritat samma motiv och samma linjer. Det finns något väldigt bra med det - jag lär känna motivet och är jag noga i det här momentet så har jag mycket igen senare i min målning.

Det jag också hann med i dag var att lägga på guld på staven och glorian. Då börjar jag med att måla shellack där det ska sättas guld. Detta för att kunna sätta lim under guldet. Shellacken ska vara tunn och fin. Det behövs några lager och mellan varje lager kan man slipa. Är det inte jämt så blir guldet fult.

Här har jag lagt på shellack.

Sen använde jag ett lim som jag fått, där det går att sätta guld på efter 15 minuter. Men det är mer vanligt att använda ett lim där man får vänta 12 timmar. Men inte jag, hej och hå, fort ska det gå. Vi får hoppas att mitt guld kvar i morgon.

Här ser du guldet, innan jag borstat bort runt kanterna.

Så var det detta med tystnaden. Det är väldigt skönt att vara tillbaka på Wettershus igen. Här är bedövande vackert, trots att gården ligger kanske 50 meter från motorvägen. Jag känner mig lite trött och ska nog försöka använda tiden till att varva ner också. Även om det är vansinnigt roligt att måla. Jaja, får väl se hur det går med det. Men många vackra blommor finns det.