Ikonmålningskurs: Voffor gör vi på dette viset?

Utsikten från mitt rum.

Innan jag börjar med att berätta om allt vi har gjort och moment vi har hunnit med så ska jag börja med det undervisningspasset vi hade efter kvällsmaten.

Vi målar ju en ikon om Johannes döpare, eller Johannes förelöparen eller Johannes budbäraren som han också kallas. Så vi pratade om Johannes, gick igenom de ställen i bibeln där det står om Johannes och vad det står. Väldigt intressant. Och så kom vi att börja prata om Johannesdopet. Och sen kom vi att prata om en massa annat, som vigvatten, och en massa olika ceremonier och påhitt. Ja, eller det är väl egentligen mitt ord - det där med påhitt. För jag kände plötsligt att jag fick mig ett spel.

Vi människor är väldigt duktiga på att hitta på saker hela tiden, att det ska vara på ett visst sätt och inte på ett annat. Vissa saker har Gud mycket riktigt sagt åt oss att göra. Och nu ska jag bli väldigt tydlig. Jag älskar liturgi. Jag älskar när det är ordning och reda. Jag älskar när det är välkända ord, sånger som har en tradition och mening och allt det där.

Men ibland - jag säger bara - ibland känner jag att det lätt kan bli lullull. Att vi liksom bara lägger till en massa saker utan att reflektera. Att det är lätt att hamna i mönster och traditioner som egentligen inte har så mycket med Gud att göra, utan mer är för att det blev så en gång och så bara fortsätter det i samma spår, utan att någon tänker.

Och jag säger inte det här för att jag vill göra människor ledsna, för jag vet att det finns många som tycker traditioner av en massa olika slag är jätteviktiga. Och det kan det verkligen vara - men ibland - jag säger, bara ibland - är det nog ändå bra att stanna upp och fundera över om detta är viktigt. Eller om det är något som kan förändras eller tas bort.

Så - med detta sagt går vi nu över till vår ikonmålningskurs! Ikonmålning bygger på mycket traditioner - och det är inte bara en tradition kan jag berätta. Eftersom ikonmåleriet har växt fram på olika ställen och utvecklats i olika riktningar så finns det olika typer av ikoner. Och de ser olika ut.

Jag skrev bland annat förra året om de regler som vi har fått, vad det är som definierar en ikon. Du kan läsa mitt blogginlägg här>> Jag avslutade det blogginlägget med att skriva:

Jag funderar en hel del på detta med traditioner och vad som är rätt och fel. Hur vi kan prata om enhet men ändå hålla fast vid det som just jag eller min kyrka vill. Hur ska vi lyckas enas? Ett litet hopp är det ju ändå när jag läser om Sveriges Kristna Råd och de stora ekumeniska mötena som sker. Om påven som vill förändra. Om andra som vill mötas och förändra. Hur mycket kan vi förändra utan att tappa bort Jesus. Då gäller det kanske att alltid ha honom i blickfånget - så att vi alltid kan landa i honom i allt vi gör. Då borde det ju inte gå så himla snett - eller?

OK - så vad har hänt i dag annars då?
Här är utveckling av min Johannes över dagen.


Guld, vingar och dräkt (päls eftersom det är Johannes). Allt med första grundfärgen	.

Så fick även manteln färg.


Här har jag också målat sankir eller sankyr - det vill säga bottenfärgen under ansikten och huden. Den målar man också under håret. Vingarna har också blivit ifyllda med det blåa.


Så här såg han ut när jag gick hem. Jag har dämpat pälsen lite - den blev för skarp. Och så har vingarna fått guldlinjer. (Fattar tyvärr inte hur jag bär mig åt för att vända på bilden i det här läget.)

Jag håller också på att måla en ikon till. En Jesusikon som mitt fadderbarn har fått i konfirmationspresent. Den målar jag parallellt under dagen. Och utvecklingen av den under dagen ser ut så här:

Här kalkerar jag av bilden och för över på brädan.

Här har jag fyllt i alla linjerna och målat shellack där jag ska sätta guld för glorian.

Här har jag satt guld och börjat måla sankir.

Här har jag hunnit ungefär halvvägs med sankiren. Man målar många, många tunna lager. Åt olika håll tills det är helt täckt och tjockt med färg.

Nu är sankiren färdig och jag har målat manterln.

Så fick han även en röd dräkt under manteln.


Och här har han fått ett konklavband - vilket Jesus ofta har. Dessutom har jag målat guldlinjer på manteln och dräkten. I morgon ska han få ansikte och hår.

En av deltagarna misslyckades med guldet så här sitter hon och skrapar bort det, för att sedan kunna lägga på ett nytt lager guld. Och den gången gick det bra.

Vi blandar till färger för att få till rätt nyans. Det är väldigt vackert när man blandar. Detta är färgen på Johannes päls. Glasröret använder vi för att mortla ihop färgerna så det inte blir klumpar innan vi blandar i ägg och vatten.